Ultraljud 30/6
Vi var på rutinul för lite över en månad sen. Jag skrev ett långt inlägg om det då, men rätt var det var så försvann allt det jag skrivit och mitt humör&tålamod orkade inte skriva om allt. Så jag har samlat lite nya krafter nu och försöker igen!
Allt såg iaf fint ut. Hjärtat tickade på och vi fick se hur den lilla sparkade och viftade för glatta livet:) Man skulle kunna ligga och kika på det där lilla miraklet i timmar om man fick!
Vi hade pratat fram och tillbaka om vi skulle ta reda på om det var en lillasyster eller lillebror som döljer sig därinne? Vi bestämde oss på ul och jens frågade vad det skulle bli?
Då var vi så nyfikna! MEN! H*n knep så fint ihop benen och hade händerna precis iför så den ville inte visa någonting! Tji fick vi. Och vi sitter nu fortfarande nyfikna&ovetandes på vad som kommer kika ut till oss i Novemer:)
Hur har jag mått?
1:a trimistern mådde jag så dåligt som man bara kunde må. Det var vidrigt!
2:a trimisterna (som jag befinner mig i nu) har jag mått så mycket bättre! Knappt någon migrän, inga intensiva kräkor, och mycket piggare. Jag har knappt kunnat hålla mig hemma, vill att något ska hända hela tiden! Glad&lycklig men lite små krämpor förstås. Dock börjar jag bli trött i ryggen när jag går mycket och känner mig lite tröttare nu än vad jag gjorde precis i början av denna trimister. Sammandragningar till 1000. Magen ser ju inte klok ut när den drar ihop sig sådär! Jag har varit till en gravidläkare och hon har försökt sjukskrivit mig 2 ggr. Ena gången för migränen (tidigare) och nu för mina täta sammandragningar som jag även vaknar av på nätterna för att det gör ont. Men jag vill verkligen inte vara sjukskriven, jag skulle klättra på väggarna! Utan jag lovade att om jag får ännu mer än vad jag redan har och dom gör ont så ska jag åka in för kontroller. Vi har varit i valet och kvalet några gånger att åka in när dom varit täta men jag har känt att det varit hanterbart och försökt varva ner lite ist. Vi får se nu hur det känns efter semesterna när man är tillbaka på jobbet och det kan springas en hel del. Men som sagt har jag en helt okej graviditet nu! Det sparkas, sparkas och sparkas. Nu kan man känna vart fötterna är osv riktigt ordentligt! Och pratar jens (med magen) får han oftast massa buffar tillbaka som svar!
Vi längtar.. så mycket! och storasyster frågar varje dag om det inte är November snart! <3